Sitter på ett tåg hem till Linköping med flottiga chipsfingrar och kan konstatera att det är svårt att hålla en bra kost när man är ute och reser. Jag tror till och med att om man ansträngde sig så skulle det vara svårt....

Måste skärpa mig! Kanske jag skärper mig imorgon. Då ska jag ju vara på kontoret hela dagen.

Var ute på kollo tidigt på förmiddagen, jag tror jag till och med var före pensionärerna! Solen sken och det var riktigt varmt. Plagg efter plagg åkte av tills jag bara hade en tunn T-shirt på mig.

Klippte ner alla perenner, gick igenom och klippte bort det som var dött och visset på klematisen och caprilfolen som växer i päronträdet. Rensade i rabatterna och fick ihop en hel stor korg med nytt färskt ogräs. Däremot missade jag att jag hade slut på benmjölet så jag kunde tyvärr inte ge hallonen, klematisarna, rosorna, valmon, eller någon annan perenn växt den där extra skjusen som dom mår så bra av. Får bli nästa gång.

I lördags var vi på tippen och kastade ett trasigt trinettkök som var meningen att vi skulle ha på kollo. I bilen hade vi även med en fin golvvas från farmor som Ture tyvärr tittat lite för nära på.

När vi kom hem bestämde jag mig för en sak jag gått och funderat länge på, nämligen att nu skulle spjälsängen ut!

Ture har inte sovit i den där sängen sedan i Oktober och de senaste gångerna jag har gjort ett försök att få honom att sova i den har han på samma gång han har blivit nerlagd stuttsat upp och stått och skakat galler.
Fram tills nu har han fått göra som han vill vilket betyder att han har fart omkring för att till slut stupa i vår säng.

Ture, det är slut med det nu.

Jag fick tipset av en jobbarkompis att bädda på golvet och på så sätt kan barnet aldrig ramla ut sängen. Sagt och gjort. Tog tures spjälsängsmadrass och bäddade i hans rum. Blev riktigt mysigt med alla kuddar, gosedjur och en stor madrass brevid.

På kvällen gick jag in och la honom och han somnade på ca 15 minuter. VILKEN UNDERBAR KÄNSLA!

Den enda som inte mådde så bra var Pelle. Han tyckte det var synd om Ture som behövde ligga på golvet och mest synd tyckte han om sig själv som inte fick ha Ture brevid sig i sängen....Mes är ordet!

Igår gjorde jag bort mig...igen.


Jag har under flera dagar försökt att få tag i en kollega. Jag har mailat, ringt åtskilliga gånger och lämnat flera meddelanden utan resultat. Igår var jag i butiken i Norrköping då ett problem uppstod. Jag tog åter igen upp mobilen och ringde M:s nummer.

Tyvärr var mottagningen inte den bästa och när han svarade blev jag grymt förvånad. Eftersom detta är en upptagen man hade jag ingen tid för något kallprat utan gick på i 190 på en gång. Jag började babbla om hantverkare, sena leveranser, en butikschef som inte hade tillräckligt med personal och sist men inte minst sa jag något i stil med att det här får du lösa.....


När jag har ångat på och fått sagt vad jag ville hör jag en röst säga;
-Vet du vem du har ringt till? Det här är Magnus Bergman...

Faan också, jag  hade ringt och härjat med fel person. Tur att det bara var min kompis Magnus B och ingen annan;-)

Sorry Magnus, jag ringer en annan gång och då ska jag vara lite trevligare, jag lovar.

De senaste veckorna har jag rest lite fram och tillbaka till Lund och Helsingborg och varje gång slås jag av vad annorlunda allt är nere i skåne.

Man ser knappt några fula trävillor alá Myrsjöhus utan husen är i vackert ljust tegel. Likaså verkar det som om folk har så god smak. Jag vet att jag är larvigt lättförförd på sådana här grejor men det är faktiskt en himla skön stämmning....

Kolla bara den här butiken jag gick förbi: