Efter en hel del "fram och tillbaka tänk" har jag nu bestämt mig för att sälja min älskade kolonilott.

Detta beslut är av det mer mogna och tråkförnuftiga slaget och beror såklart på att vi har köpt hus och med två små barn, jobb och pendlande kommer tiden helt enkelt inte att räcka till. Frågan är bara när jag blev såhär jävla tråkförnuftig? 

Just nu väljer jag att fokuserar på det roliga, nämligen vårt nya hus, och inte på det tråkiga, sorgliga, tårfyllda och jättejobbiga som det kommer att innebära att göra sig av med något man älskat i sex år och som man tillsammans med pappa lagt ner många, många svettiga och roliga timmar på. För att inte tala om alla fina minnen. Såklart ska inte kolonin säljas nu, nej då bättre affärkvinna än så är jag, utan i vår när det kollo visar upp sig i bästa gåbortsklänningen.

Detta blir sista inlägget i bloggen men ni som vill följa mig i ett mer kolonilottsfattigt liv och i stället i ett mer radhusberikat liv gör det på: www.jaklarimittradhus.blogg.se

Ses!