Som så många gånger förr tillbringade jag, Ture och Ingrid även denna eftermiddag i lekparken i trägårdsföreningen.

Solen sken och Ture hittade några kompisar att leka med. Själv hittade jag dom här fina, rostiga kanterna i en rabatt. Det kan allt som oftast vara svårt att göra ett snyggt avslut där rabatten övergår i gräs eller som i det här fallet grus.

Enklast är att gräva en snygg kant med spaden men tyvärr brukar det inte ta så långt tid innan kanten "suddats ut" och gräset är på väg in i rabatten igen. Att lägga små stenar längs med kanten är fint, men tyvärr inte så praktiskt när det kommer till gräsklippning.


Cirka 10 centimeter hög, rostig och alldeles perfekt i rabatten.


Fick lite ont i mammahjärtat när jag upptäckte att barnen skrattade elakt när dom märkte att Ture inte bara tyckte det var roligt att bli jagad utan att han också blev rädd.
När en av flickorna trillade omkull och började gråta log den lille röde killen med hornen och eldgaffeln på min axel elakt. Ja vissa saker sköter sig ju bra självt!