Idag har jag för hundraelfte gången i ordningen varit hos min barnmorska. Havandeskapsförgiftningen hade hoppat upp en grad på skalan men eftersom blodtrycket fortfarande var ok så bestämdes att jag ska fortsätta att vara hemma och vila.
Däremot fick jag en tid för "bedömning" nästa torsdag på förlossningen. En bedömmning innebär att man gör en gynundersökning för att ta reda på hur mogen livmodern/kroppen är för en förlossning.
Efter denna undersökning finns ett gäng olika senarier....


Antingen sätts jag igång redan dagen efter, eller så får jag vänta ytterligare 3-4 dagar för en ny bedömning. Ett annat alternativ är det inte finns plats på neonatalavdelningen och att jag av den anledningen får väntar med igångsättningen.
Tro mig när jag säger att detta upplägg är något jag har stora problem med. JAG HATAR NÄMLIGEN ATT INTE VETA!
Visst, i vanliga fall om allt sköts på naturlig väg så vet man ju inte när bebisen kommer men just nu, eftersom jag vet att jag ska sättas igång, så vill jag ha konkreta besked.

Detta innebär att jag på torsdag kommer gå till bilen med antingen tunga steg och vara frusterad över att ytterligare få vänta ett par dagar eller så kommer jag med "lätta" steg stutsa till bilen med inställningen att 
nu jäklar, imorgon kör vi!!!

Bäst vore ju trots allt att det hela kom igång av sig självt.....kommer jag ha en sådan tur....skulle inte tro det!