Malika tog iniativet och fick med mig, Pelle, Ture, Jocke och Edvin på utställningen Anhörig-på liv och död av Elisabeth Ohlson Wallin som visas i domkyrkan.

Om det nu har undgått någon så var det Elisabeth Ohlson Wallin som skapade den omtalade utställningen Ecce-homo som visades för några år sedan.
Jag hade stora förväntningar på utställningen och ämnet är ju såklart starkt och svårt att inte beröras av. Trots det kan jag inte säga att jag tyckte om bilderna eller utställningen. En del av bilderna bestod av väldigt mycket kostym och rekvisita medans de bilder jag trots allt tyckte bättre om var mer nakna och avskalade. Varför denna blandning? Sedan tyckte jag det var för få bilder och för knapphändig bildtext. Trist helt enkelt....


Efter utställningen blev det ännu en trevlig fika, helt utan fokus ;-)